THE LAST SONG

Har under exakt 1 timme och 47 minuter har jag blivit kär.
I en film som nu är min absoluta favorit, som jag skulle kunna titta på om och om igen. Gråta lika mycket varje gång men ändå le.

The last song är sorlig, väldigt sorlig. Jag grät ungefär 1 timme av filmen. Men den är ändå fin. En tjej och en kille möts, dom blir kära, nykära. Dom får de där pirret i magen. Hon är raka motsatsen mot honom, han är rik. Dom har inte alls samma stil. Men ändå blir dom kära, hans charm, jag dör.

Alla har pratat om filmen att den slutar sorligt, de var nästan det jag bara låg och väntade på. Tillslut kom de då började ja gråta. Ett tips, hyr den, köp den, TITTA PÅ DEN. Miley cyrus är även en grymt bra sångerska.

Åh vad de får mig att sakna de där nykära som man är, man kan inte sluta prata om killen, träffar honom jämt och får pirret i magen.

nu är jag helt klart kär, i filmen.





And She will be loved, and she will be loved, and she will be loved...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0