Emelie Dahl

Just när allt börja bli "bra" så bryter ja ihop ännu en ggn. Har inte gråtit en skvätt på ett tag nu, för allt har känns bra, har försökt tänka på annat och de har funkat jättebra, har varit me mina otroligt stöttande vänner varje dag.
Men ikväll, fan. Jag ville bara dö, ville bort därifrån, från allt! Men Ville ändå inte därifrån för ja måste gå vidare! Men just nu går de inte, ja älskar fortfarande honom, och alla underbara minnen dyker bara upp så fort ja ser han.

Jag skulle ju inte gråta lovade ja mig själv, men nu sitter jag hemma ensam framför datan och då börjar de!
De går inte bara att radera en person ur huvudet sådär, är bara så jävla sårad, nu är ja inte ens arg jag är bara sårad. Hade sett fram emot en hel grym kväll me några av dom bästa och så blev de såhär, men ja måste vara stark elr hur?

2 år av mitt liv liksom, fantastiska minnen med den man älskar, allt var underbart! Jag saknar det, mysandet, pussandet, kramandet allt, allt som har med dig att göra. Fan för allt, de kommer aldrig bli bra igen, nu är de så komplicerat så de räcker med allt. Jag önskade att de kunde vi bli igen, har haft de svårt att tro att de inte är vi längre, Så vad nu då? Vad händer nu? Kommer de vara såhär resten av mitt liv?

Har varit arg, riktigt arg över en massa men kan inte ens vara de nu! Jag är bara ledsen, för ja insett att ja inte kommit över dig ännnu. Jag var väl på god väg att göra de, har aldrig haft så ont i magen som ja hade ikväll, hemsk känsla i magen!

Och vad fan håller ja på med nu! Lyssnar på spotify, Mariah careys Without you!
Blir arg på mig själv att ja tilåter mig själv att lyssna på sorlig kärlek musik, och allt!


FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!