KÄNSLIG
Har nu jobbat mina 2 intro dagar på hemvården centrum. Det är lite blandade känslor. Första gången som jag någonsin har såna arbetsuppgifter som jag haft nu. Så lite förberedd är jag nu inför sommaren.
Igår så jobbade jag dagtid. Dagen kan jag inte påstå börja bra då jag var med om saker jag aldrig sett förut och de är svårt att veta hur jag ska hantera sånt. Jag vet att inom vården får man se mkt, göra mkt och träffa alla slags människor. Trivdes jättebra med hon jag jobbade med och sen på eftermiddan så blev de bättre.
Idag jobbade jag kväll. Idag känner jag att de verkligen har gått bra. Det har varit kul. Jag har spelat bingo, träffat den gulligaste pensionären någonsin som babbla på så mkt. Ville knappt sluta prata med henne jag heller! Ser fram emot att träffa henne i sommar igen. Hon gjorde min arbetsdag, för hon var så härlig och positiv.
MEN, en grej jag upplever jobbigt är när jag får träffa dom människorna som har de värst. Tyckte det var jätte jobbigt att komma hem till en idag och besäka henne. För hon hade jätte problem. Prata kunde hon bra men hon kunde inte röra sig som vi kan. Och sånt gör så ont att se. Blev jätte känslig i de läget idag och kände mig ledsen för henne. När de gäller att träffa människor som inte kan prata eller röra sig som oss andra då bir jag ledsen och tycker de är jobbigt att träffa på dom. Precis som en äldre man idag. Han kan knappt prata och kan inte röra sig knappt heller. De är jättesvårt att förstå vad han säger men ack så rolig han är när man väl förstår honom. Min kollega vet hur han fungerar o vad han menar. Och nu har jag oxå lärt mig de, trots deras sjukdomar så är dom inte bittra eller nåt över det. Dom ser framåt i livet och är så härliga trots deras ålder som är runt 80 liksom.
Det är något jag måste jobba med inom vårdyrket. Känslig som jag är över vissa saker så får man försöka tänka på annat positivt! Och sprutor, det klarar jag inte av att se... Måste lära mig det om jag ska bli undersköterska.
Imorn väntar jobb som ledsagare, träffa farmor, systemet, Helen.
Puss godnatt ♥
Igår så jobbade jag dagtid. Dagen kan jag inte påstå börja bra då jag var med om saker jag aldrig sett förut och de är svårt att veta hur jag ska hantera sånt. Jag vet att inom vården får man se mkt, göra mkt och träffa alla slags människor. Trivdes jättebra med hon jag jobbade med och sen på eftermiddan så blev de bättre.
Idag jobbade jag kväll. Idag känner jag att de verkligen har gått bra. Det har varit kul. Jag har spelat bingo, träffat den gulligaste pensionären någonsin som babbla på så mkt. Ville knappt sluta prata med henne jag heller! Ser fram emot att träffa henne i sommar igen. Hon gjorde min arbetsdag, för hon var så härlig och positiv.
MEN, en grej jag upplever jobbigt är när jag får träffa dom människorna som har de värst. Tyckte det var jätte jobbigt att komma hem till en idag och besäka henne. För hon hade jätte problem. Prata kunde hon bra men hon kunde inte röra sig som vi kan. Och sånt gör så ont att se. Blev jätte känslig i de läget idag och kände mig ledsen för henne. När de gäller att träffa människor som inte kan prata eller röra sig som oss andra då bir jag ledsen och tycker de är jobbigt att träffa på dom. Precis som en äldre man idag. Han kan knappt prata och kan inte röra sig knappt heller. De är jättesvårt att förstå vad han säger men ack så rolig han är när man väl förstår honom. Min kollega vet hur han fungerar o vad han menar. Och nu har jag oxå lärt mig de, trots deras sjukdomar så är dom inte bittra eller nåt över det. Dom ser framåt i livet och är så härliga trots deras ålder som är runt 80 liksom.
Det är något jag måste jobba med inom vårdyrket. Känslig som jag är över vissa saker så får man försöka tänka på annat positivt! Och sprutor, det klarar jag inte av att se... Måste lära mig det om jag ska bli undersköterska.
Imorn väntar jobb som ledsagare, träffa farmor, systemet, Helen.
Puss godnatt ♥
Kommentarer
Postat av: Steffenmariann
A very interesting read, I hope you will be adding more soon. Will be passing this onto all my friends.
Trackback
